Finaste håsten.
Igår va en riktigt bra dag, inte nog med att jag fick lite egentid, jag fick dessutom under de två timmarna rida för första gången sen november, alltså sen jag fick barn har jag inte varit uppe på hästryggen.
Och inte på vilken häst som helst, 2001-2010 var hon i min ägo, Chloé även känd som Lou.
Åh det var helt underbart. Himlen var helt molnfri, solen glittrade i hennes päls, värmde på min rygg och någon eldade på ett ställe så det luktade höstbrasa. Hennes hovklapper och känslan av att hitta hem. Kommer alltid känna mig hemma på hennes rygg. Och det märktes att hon kommer ihåg mig med.
När jag kom gnäggade hon och det värmer verkligen hjärtat, hon kunde inte fått en bättre ägare efter mig heller, är så tacksam att jag får komma dit när jag vill. Blir alltför sällan men så är det dessvärre.
Vilken fining <3 Kan sätta mig in i din känsla.
Måste kännas skönt med lite egentid också. Det är viktigt.
Var rädd om dig :))
Vad härligt!!
Inte ett dugg avundsjuk!!!
Egentid är viktigt! Bra att du prioriterade den på bästa sätt. Får berömma dig för de bilderna du tagit också. Kram